Dagbok     

04197dab-298e-4428-bdce-c85e520b9b7d4

 

28/8 2018

Hela sommaren har gått och det har varit alldeles för varmt för min smak, hundarna har fått korta kvällspromenader och sedan tillbringat den största tiden i skuggan.

Det blev dåligt med träning men vi har i alla fall gått kursen i Rallylydnad, Avancerad klass för Katarina Strömberg i Juli. Som alltid mycket givande och lärorik.

Nu har träningen kommit igång igen med Arissa och hon är verkligen "taggad till tusen", lika ivrig och träningsglad som alltid, och om det känns tungt att åka och träna någon gång så är det bara att tänka på hennes glädje och iver så blir allt så otroligt roligt. 

Det är fler som tränar Rallylydnad ute på klubben igen och vi har blivit ett "nygammalt" gäng som har jättekul, några nya har tillkommit och en del "gamla" har kommit tillbaka. det inspirerar att ha fler som brinner för Rallylydnaden. Själv har jag gått med i Rallysektorn och ska verkligen göra " min del" för att hålla Rallylydnaden på klubben i gång.

Vi är ju uppflyttade i Avancerad klass och har fått mycket nytt att träna in , det som fungerar jättebra i vä handling var svårare än vad jag trodde då hunden ska in på hö sida, ( har man tränat med hunden på vä sida i över 30 år så blir det lite förvirrande), det är faktiskt Arissa som lär sig snabbast av oss två.

Men vi satsar och jag planerar att debutera i Avancerad klass i februari.

I övrigt så har vi äntligen fått promenad väder nu och kan njuta av våra regelbundna fm promenader, det känns helt underbart.

Argus, Beila, Bellona , Bonzette och Ginza får sin " dos" av träning de också, för deras del räcker det med korta moment, de är mest intresserade av belöningen, ( det där med att jobba för den är lite onödigt enligt dem )

Alla är nöjda och mår bra och det är det viktigaste.

 

t om Klara har blivit som en " ny katt " sedan hon blev själv herre på täppan, den skygga, tunna och lite nervösa katten har lagt på hullet, hon är trygg, självsäker och väldigt social, ( förr fick man inte tag på henne utomhus men nu kommer hon fram och kelar ute också)

Inget ont som inte har något gott med sig , Sally har hunsat henne i 9 år så nu får hon lite lugn och ro.

 

 

3/6 2018

Det är länge sedan något skrevs här. De sista veckorna har varit turbulenta, och värmen är tryckande nu.

I dag är det 2 v sedan både vår katt Sally och lilla Beila blev ormbitna, det blev en akut resa ner till Strömsholm med dem båda. Sally fick det första bettet i benet och var mycket påverkad då vi kom ner, Beila blev biten i ansiktet och svullnade upp väldigt mycket. Båda var smärtpåverkade och med nedsatt allmäntillstånd.

För Beilas del blev det inläggning med akutvård och de gav henne ormserum direkt.

Stackars Sally fick somna in, hon skulle också behövt akutvård med efterföljande eftervård hemma och att hålla henne instängd i 2 v hade varit väldigt svårt. risken för att hon skulle rymma och lägga sig ute någonstans var alltför stor. 

Beila fick det 2:a bettet och klarade sig bättre, hon fick komma hem dagen efter och skulle hållas lugn i 2 v, nu ska hon ner på återbesök och blodprovstagning på tisdag och förhoppningsvis friskförklaras helt.

På de dryga 30 år som jag har haft hund så har aldrig någon blivit ormbiten och nu får vi verkligen hoppas att det inte händer någon mer gång.

Att hålla Beila lugn blev lättare än väntat, det har varit tryckande varmt länge nu och det gör att hundarna helst ligger inne eller i skuggan och tar det lugnt.

 

Under de har veckorna har vi även renoverat köket , är så nöjd och glad över det. 

När det gäller träning har det varit uppehåll ett par veckor nu, värmen och allt annat som varit har gjort att det fått stå tillbaka.

Men jag hann börja lite med att träna in moment i Avancerad klass med Arissa och vi gick även en Avancerad bana innan allt hände och Arissa är otroligt duktig. Hon tar hö handlingen jättebra, byter sida från hö-vä och vä-hö både under gång och från sittande. Backa har vi däremot inte fått in, det är ett svårt moment som vi får jobba mycket med.

Jag ser fram emot kursen med Katarina Strömberg som vi anmält oss till i sommar, då får vi lägga fokus på de svåraste momenten.

 

Argus har också varit dålig under den här tiden, han har försvagningar i tarmväggen som gör det svårt för honom att bajsa, han har varit hos vet och får nu paraffinolja som ska underlätta för honom. Han visade även lätt smärta från ländryggen vid tryck.

Det ska kollas upp emellanåt för att se att det inte blivit värre, men ännu går det bra. Det skulle gå att operera men det blir en stor operation, så vi får hoppas att det fungerar med oljan.

 

Nu hoppas jag på lite svalare väder så vi kommer igång med träning och långpromenader igen.

 

22/11

Det drar ihop sig till 1:a advent, vi har fått lite snö och det är väl bara att hoppas att det får ligga kvar.

Nu är det snart dags för årets sista tävling i Rallylydnad, Arissa och jag ska debutera i Fortsättningsklassen i Kungsör den 10/12. Vi har tränat i den klassen sedan i somras även då vi tävlade i nybörjarklassen och nu får vi det första " kvittot" på om det räcker till. 

Det ska bli så kul. Målet är så klart en Godkänd runda ( på 75 p) men hur det än går så har vi ju i alla fall kommit igång hyfsat. Arissa älskar träningen och jag har kommit över min värsta skräck för tävlandet, ett stort steg framåt.

Jag har redan börjat planera nästa års tävlande och även lärt mig att planera träningen i förväg,( i stället för att "bara" göra några moment så har jag börjat lägga upp en plan och en målsättning för träningen, och har även en reservplan om något moment misslyckas så vi alltid avslutar med att lyckas.)

Argus, Ginza, Beila, Bellona och Bonzette har fått börja lite med nosework, men där har jag mycket att lära i hur vi ska träna så det går långsamt. Det viktigaste är att de får jobba med näsan, är trötta och nöjda och med tanke på att de gör framsteg kanske jag inte gör helt fel.

Efter Arissas tävling så får jag lov att sätta mig in i hur man tränar det lite bättre.

Vi har även hittat andra vägar på våra promenader och då vi följer Hedströmmen där det finns bäver har hundarna fått mycket nytt att utforska, när marken frusit på och kossorna flyttat från betet har de även fått springa lösa på åkrarna lite mer, där kommer de att få mycket motion i vinter om vi får rikligt med snö. Både matte och hundar( utom Ginza då) tycker om att pulsa i snö. ( det är bara Ginza som går bakom mig i mina fotspår) 

Så komsi, komsi snön!!!

 

Bilden från en tidigare vinter

Äntligen kan vi pulsa 018

 

 

 

19/10

Det har gått ett tag sedan jag skrivit något i dagboken. Arissa och jag har kommit igång bra med träningen i Rallylydnad och hon är jätteduktig och utvecklas hela tiden. det har blivit en mycket gladare tjej som inte kan få nog av träning.

Dessutom har vi hunnit med 2 tävlingar till efter vår debut i Köping. Helgen efter startade vi i Västerås med bra resultat. Det var dubbla starter och i 1:a starten fick vi ihop 71 p och det var därmed en Godkänd runda. den 2:a starten gick ännu bättre och vi slutade på 91 p och en 3:e plats och fick med det titeln RLD N.  Min underbara tjej !!

I slutet på september var vi anmälda till Eskilstuna, det var blött och kallt och förutsättningarna för att få en Gårdshund att ligga är ju inte de bästa då. 

Där skrapade vi ihop 60 p i första rundan, ( det var bl a liggmomenten och även snett sättande som drog ner poängen) , men vårt svåraste moment, tempoväxlingar där gick det så bra och kritiken blev,  - Härlig glädje och kontakt , tydliga och bra tempoväxlingar. ( där ser man ) , den 2:a starten gick bättre, ( mindre liggmoment) och vi fick ihop 88 p. 

Sen har vi tränat regelbundet och även haft träning en em med Katarina Strömberg , Arissa går jättefint. Nu tänar vi Fortsättningsklassen.

Den 2:a nov kommer vi att starta i Fagersta i Nybörjarklassen, det är första gången vi tävlar inomhus. sedan har jag anmält oss till Kungsör i Dec och då debuterar vi i Fortsättningsklassen.

 

Träningen är så kul, när vi håller på hemma så får de andra en genomkörare de också. De gillar det men har inte samma intresse som Arissa, de får korta pass och är nöjda med det.

Jag har tänkt prova med Nosework på de övriga under vintern, tyvärr har jag inte råd att gå några kurser men det finns kunnigt folk i min omgivning som jag kan fråga, sen får jag väl läsa mig till hur man gör.

Hösten har kommit med kyla och mörker, vissa dagar har varit fina men det har även varit väldigt regnigt.

nu längtar jag nästan efter snö, tänk att få släppa hundarna på åkrarna en solig vinterdag och njuta av deras glädje att få springa i snön. 

Det är livet !!

IMG_7155

 

6/9

Äntligen kommer jag mig för att skriva lite om förra helgens debut i Rallylydnad. Jag som bestämt sagt att jag ALDRIG ska tävla tog ändå steget att försöka, främst för Arissas skull, hon är så otroligt arbetsvillig, lättlärd och har en glädje i att träna som värmer hjärtat.

Vi debuterade i Rallylydnad Nybörjarklassen i Köping i lördags och mitt främsta mål var att gå ut och kunna hålla nerverna i styr och göra en runda utan att bli diskade ( sen fanns ju förhoppningarna att vi skulle kunna göra en godkänd runda eftersom Arissa har kapasiteten och kan klara det). Vi startade som nr: 5 i första starten ( var anmäld till dubbla starter) och trots nerver så var det SÅ otroligt roligt, att se glädjen hos Arissa på planen var den största utdelningen. Det gick ÖVER , Mycket över förväntan !! Vi slutade på en 2:a plats med 96 Poäng !!! Jag kan fortfarande inte fatta det.

Vid den 2:a starten så gick allt jättebra under halva banan, sen klantade jag till det, missade en spring skylt och då "fastnade" det i huvudet på mig, jag var övertygade om att vi var diskade, och efter det så gjorde jag fel på ett par skyltar till. Arissa var SUVERÄN och gjorde en toppenrunda men jag drog på oss -30 p i förarfel så slutresultatet blev 68 p ( 70 p krävs för godkänt) . Så onödigt men en nyttig läxa för mig ( fastna inte i misstag utan gör resten rätt).

Utan mina fel hade Arissa klarat banan på runt 98 p. Vi hade bara - 2 innan min tabbe.

Det som är så roligt är att vi blivit ett gäng som tränar ihop och nu tävlar ihop, det är fantastiska människor som jag verkligen uppskattar att ha fått lära känna, inte minst vår coach och tränare Gunilla och den som faktiskt gav mig den där "sparken i rumpan" och som lärt oss så mycket på sina kurser, Katarina Strömberg.

På lördag är det dags för tävling i Västerås, vi är även där anmälda till dubbla starter och i den första kom jag med , men står som 2:a reserv i den andra starten. Det är bara att hoppas att det är ett par strykningar där. 

Jag tar med mig läxan av mina "tabbar" i Köping, och Arissa kan ju det här.

Så nu håller vi tummarna. Men det viktigaste är ändå att vi går ut och har kul. Och då är det att få se Arissas glädje som är den största vinsten.

 

 

28/8

I dag hade vi Tävlingsträning på Rallylydnadsträningen. Det drar ihop sig, på Lördag debuterar Arissa och jag i Rallylydnad Nybörjarklassen. Efter att inte ha tävlat något på över 15 år så känns det faktiskt riktigt roligt.

Mitt mål var från början att klara en bana utan att bli diskad, men för att vara ärlig så VILL jag ju verkligen att vi ska klara två Godkända rundor. 

Arissa kan !!! Det gäller "bara" för mig att hålla nerverna i styr, gå in med inställningen att det bara är en träning.  Det går väldigt bra på träningarna, men så ibland blir hon ofokuserad och då vet jag ju att det är för att jag är för otydlig, jag MÅSTE komma ihåg att vara tydlig, och hålla mig lugn.

Jag ser verkligen fram emot Lördagen och hur det än går så kommer vi i alla fall att ha kul, och det är det som är Rallylydnad, glädje, kontakt och samspel.

Det roliga är att vi är 4 st från Fagersta BK som tävlar i samma klass i Köping, och vår tränare kommer att följa med. Håller tummarna för oss allihop och ser fram emot en toppendag.

IMG_9386

 

20/8

I går hade jag förmånen att få vara med på Woppers Kennelträff som Lena och Roffe anordnade.  Det började med samling och det var så otroligt roligt att få se alla hundarna igen, många av dem som jag sett som valp och så klart min favorit hane Woppers Okidoki, "Otto" som jag även träffade i Kolbäck och som är så otroligt lik min Karat.

Det som fick hjärtat att ta ett extra skutt av glädje var ändå att få se July, Woppers Born on The Fourth of July , som är mamma till Karat, Farmor till Ginza och Morfars mor till alla övriga Lillstugans hundar.

I dag är hon 14 år och "still going strong" , hon gick in med samma attityd som jag minns - här är jag, nu håller ni er i skinnet ungar - : En sådan underbar tik, fullt frisk och i strålande kondition.

Det var även fantastiskt kul att få träffa " Biggan"  Bergahusens BirgitNilsson  som Karat hade en av sina kullar med. En vacker tik på 11 år i  fantastiskt fin vigör. Och en av hennes dörttrar med Karat var med.

Marie och Akila var med för att visa Rallylydnad och berätta lite om det.

Efter samlingen blev det tipspromenad och sedan lunch , 2 goda soppor höll mig mätt resen av den dagen.  

Mycket hundprat med en massa trevliga hundmänniskor, både gamla och nya kontakter, och så förståss fotografering.

Sedan visade Marie och Akila upp Rallylydnad och förklarade skyltarna och berättade om sina erfarenheter och svarade på frågor.

Ännu mer fotografering, hundprat, och fika. Prisutdelning och många glada skratt och tillrop.

Det var en fantastiskt rolig dag, där jag knöt nya kontakter, träffade nya och gamla vänner , njöt av en massa fina hundar och tog runt 400 bilder. 

Bokade dessutom en valp efter Otto om sisådär 3-4 år, nu Lena måste vi hitta en superbra tik till honom tills dess. 

Tack för en strålande dag i alla bemärkelser.                                                  

IMG_2818       IMG_3040

          July 14 år                                                 Biggan 11 år

 

IMG_2954

Hela det samlade gänget. 

 

 

28/7 2017

För andra året i rad har jag gått Rallylydnadskursen för  Katarina Strömberg på Fabersta BK. I år var det 4  halvdagar och jag hade anmält Arissa till Fortsättningsklassens träning.

Det har varit 4 toppendagar med massor av inspiration, nya tips, och vi har fått lära oss väldigt mycket nytt. Arissa är helt otroligt duktig och har en enorm arbetsvilja, trots att hon i pauserna var så trött att hon satt och nästan somnade så gick hon ut med en enorm glädje och arbetsvilja då det var vår tur att gå banan. Hon har väldigt lätt för att lära sig och gör allt med stor glädje.

Det har snarare varit jag som vid vissa tillfällen känt mig helt "trög i skallen" och haft svårt att komma ihåg allt nytt.  I går på sista dagens träning var jag själv helt " mosig" i skallen av allt nytt , Arissa var trött men skötte sig helt perfekt. Hon gick ut med samma glädje och energi som första dagen.

UNDERBARA HUND !!

Allt har gett mig inspiration till att tävla igen ( det är över 15 år sedan sist ) och utmana mig själv att övervinna mina egna taskiga tävlingsnerver.

Så nu har jag anmält oss till två tävlingar med dubbla starter, den första i Köping den 2/9 och den andra i Västerås den 9/9.  Det ska bli så kul .

En sak är säker !! Nästa år anmäler vi oss till  kursen med Katarina Strömberg igen, och satsar på Avanceradenklassens träning. 

Det har varit SÅ kul och jag har träffat och tränat med massor av nya trevliga hundmänniskor som jag hoppas kunna träffa ute på tävlingar framöver.

En TOPPEN VECKA !!!

Nu får Arissa vila några dagar, även om hon inte visar det så tror jag hon behöver det. Sen kör vi igång och tränar igen nästa vecka. 

hund

 

 

3/5 2017

I går hade vi besök av Lena Hilmersson och hennes 3 hundar Pudding, Bärta och Britta. Vi tog först en promenad och släppte dem sedan i trädgården för lek och fotografering. Tillsammans med våra hundar blev det 9 hundar totalt.

Det var väldigt roligt att få se Britta igen, jag har inte sett henne sedan hon var 3v, hon har utvecklats till en MYCKET lovande ung tik med de bästa egenskaperna från både sin mor och far.

Efter lite "dirigerande" lyckades vi få alla hundarna att sitta stilla och kunde få en bild på dem allihop. (inte illa)  

IMG_8361

På kvällen var mina hundar helt slut efter en trevlig dag, det är inte ofta de får besök av 3 snygga tjejer, (varav en var i höglöp) Argus föll pladask för Britta, det är verkligen bra att han är kastrerad för intresset finns fortfarande kvar om än i mindre intensitet.

Det fantastiska med den här rasen är att det går att släppa ihop så många hundar trots at de inte träffats på väldigt länge, inget gruff eller tjafs utan alla skötte sig exemplariskt.

Det här får vi göra om igen Lena Hilmersson.

 

 

 

 

27/3

Äntligen vår !!! Även om vi fortfarande har lite snö kvar på gården. Hundarnas promenader blir tyvärr lite kortare ett tag nu, vi går tills det blir alltför lerigt på vägen så det blir bara knappt 4 km nu, men för varje dag så torkar det upp lite till och vi kommer en liten bit längre.

Vårstädningen av tomten har startat och de senaste dagarna har det varit hela dagar utomhus. Vi krattar och hundarna håller undan skator och andra fåglar från gården, de har även tagit på sig att larma om någon går förbi på byvägen ( 250 m från huset), så de har fullt upp.

Det är en underbar tid som väntar nu.

 

 

majdog1small

 

8/1 2017 I går var Argus till Djurdoktorn i Västerås, de har en tandspecialist där som är väldigt duktig och som han går hos.

Jag visste att han skulle få ta bort några framtänder i överkäken som satt löst, och när veterinären undersökte honom före inskrivningen var hon mycket positiv och sa att han hade jättefina tänder i övrigt. 

Glad i hågen över att det skulle kunna bli ett "lindrigt" ingrepp för honom  lämnade jag honom där men hade ändå en obehaglig känsla i magen. Jag skulle kunna komma till 12 och hämta honom.

Strax före 12 var jag där och han var inte klar, han hade gått ner väldigt djupt i narkosen och var inte vaken ännu. Det tog nästan 1 tim innan jag fick ut honom. Under tiden fick jag information av veterinären om vad de hade gjort. Han hade förstörda rötter och djupa fickor på flera tänder så tot hade de tagit bort 7 tänder. 

Hjärtat sjunker , vi kämpar varje dag med tandborstning och behandling med Stomodine och ändå är det så illa. Det kändes inte som någon större tröst att veterinären sa att utan den skötseln av hans tänder skulle han inte ha några tänder kvar alls. Att med den sjukdomen, Gingvit, med tandlossning så kan man bara bromsa förloppet men inte undvika det helt.

Argus fyller 7 år i år  och har redan förlorat 17 tänder. Jag vet inte vart det ska sluta. Dels är det en väldigt kostsam behandling som ingen försäkring täcker , och med min sjukpension är det inte lätt, och dels så lider jag med honom varje gång han ska behöva gå igenom något sådant. Varje sövning är också en risk och den här gången var han sövd väldigt länge eftersom de även gjorde ordentligt rent i tandfickorna, och han har aldrig tidigare varit så hårt påverkad av narkosen.

I dag mår han i alla fall bra och nu ber jag till högre makter att han dels ska läka bra och att det ska dröja länge innan det blir dags igen. För det blir det så småning om. Frågan är bara hur många tänder kan man egentligen ta bort på en hund innan det påverkar hans livskvalité. 

Känner mig sorgsen.

hart8

 

21/1 Jag har i dag fattat det tunga beslutet att helt lägga ner kenneln. Drömmen har hela tiden funnits att kunna ta upp aveln igen men efter att ha tackat nej till den kanske bästa möjligheten jag fått så är det nu bestämt att det får bli så här.

Orsaken är i första hand den tandsjukdom som både Argus och Akila ur första kullen fick, då jag inte helt kan veta var den kommer ifrån. Att sedan inte någon av de tikar jag har lämpar sig för vidare avel är ännu en anledning.

Jag är inte heller en person som kan omplacera en kompis bara för att den inte kan gå vidare i avel utan i dag har jag 6 st underbara hundar som inte är aveldugliga men för mig ändå är ovärderliga. Syftet med mitt hundinnehav är i första hand att de är mina bästa vänner och min familj.

Jag kommer att ha hemsidan kvar och som tidigare uppdatera med bilder, berättelser om vad som hänt och inte minst skriva om Akilas och Marie Anderssons framgångar på tävlingsbanan. Den bästa valpköparen man kan önska sig. 

 

 

1/1 2017

Ett nytt år med nya möjligheter !

Jul och nyår har passerat, vi har haft det lugnt och skönt hemma. Jag är alltid glad att vi bor som vi gör , ute på landet utan grannar alldeles inpå knuten, men speciellt vid nyår uppskattar man det som mest.

Läser på FB om hundar som mår oerhört dåligt och är väldigt stressade under nyår med alla raketer och smällare, och känner mig priviligerad som bor som vi gör. Några i grannbyarna skjuter av raketer i kanske ½ tim totalt runt tolvslaget och då är det enkelt att ha hundar och katter inne, vi tittar på Tv med lite högre volym så hundarna märker knappt av att det smäller ute.

Vissa kopplar ihop skott med raketer men det är två helt skilda saker, här skjuts det ibland runt om både vid jakt och vid lerduveskytte men det är inget som hundarna reagerar på, jag har alltid haft skottfasta hundar. Däremot har jag aldrig utsatt dem för smällare eller raketer, det är en kombination av det höga tjutet, ljuset och smällarna kan vara rent smärtsamma för hundar ( och även för andra djur). Om man betänker hur enormt bra hörsel de har jämfört med oss så är det inte särskilt konstigt.

 

Nu är det i alla fall över för den här gången.

Planerna för 2017 är ganska " flytande", vi kommer att träna Rallylydnad, sysselsätta oss ute och hoppas på en fin snörik vinter så vi får pulsa lite i djupsnö. 

Till er som läser det här önskar jag er ett friskt, framgångsrikt och fantastiskt 2017.

 

 

13/12 2016

Det lackar mot jul och vi har äntligen fått snö till hundarnas stora glädje.

Det har väl inte hänt så mycket sedan sist jag skrev men vi har tränat lite Rallylydnad, ett par gånger på klubben men sen blir det mest momentträning här hemma.

Just för tillfället så får nog träningen stå tillbaka ett tag och hundarna får nöja sig med promenader och bus i snön. de ÄLSKAR snöbus och eftersom de är så många blir det full fart så fort de kommer ut.

Tyvärr ( eller ja, det hör ju till sakens natur ) så är det snart dags för ännu en löpperiod, hoppas att de väntar till efter jul. Den här gången är det i alla fall en mindre som löper och Arissa som tidigare varit så dålig vid sina skendräktigheter ska äntligen kunna ha en lugn och skön tillvaro utan hormon påslag. Det blir hon och Argus som kommer att kunna fortsätta träna hela tiden nu. de övriga brukar "tappa huvudet" totalt under en period, så där blir det bara massor med motion. ( kan ju vara bra för mig efter julmaten)

Ha en fin Lucia dag allesammans.

 

lucia_23514508

 

 

24/11 2016

Det här med att skriva i dagboken och uppdatera hemsidan blir det lite si och så med.

det har hänt en del sedan sist jag skrev, sjuka hundar, ( Argus har haft en kraftig allergisk reaktion med akutbesök på Strömsholm som följd)  skendräktiga tikar, där Arissa slutade äta i 14 dagar, ( jag fick tvinga henne till slut) och efter det så har hon blivit kastrerad nu i början på nov. Det känns skönt att det är gjort och att allt gick bra. 

Det går mot advent och jul så tiden räcker inte riktigt till nu, men vi tränar lite rallylydnad, oftast blir det momentträning hemma men i dag har vi varit med Anette Ahlmkvist och tränat inomhus i Skinnsberg. 

Hundarna var riktigt taggade och tyckte det var jättekul.

Om det bara slutar regna och kommer lite kyla och snö så hoppas jag att inspirationen för att fota mer infinner sig.

 

Jag har precis gått klart en distanskurs i hundens beteende som SKK arrangerade, den var väldigt intressant och givande och jag hoppas att det kommer ut någon fortsättnings kurs eller uppföljning.

 

 

10/7

Hemsidan har varit eftersatt ett tag nu av olika skäl, det har varit löptikar sedan före midsommar så det har ju inte hänt så mycket. Nu har den sista tiken har gått in i höglöp. (pust) så snart är det över.

Lite träning har det i alla fall blivit här hemma på gården och många mil på promenader. Om 2 veckor är det dags för Argus och mig att gå en 2 dagars kurs i Rallylydnad på Brukshundklubben i Fagersta. Det ska bli jättekul, för även om jag kan bygga hela banor hemma så har vi MASSOR att lära oss. Jag tänkte gå kursen med honom och sedan är vi anmälda till en tränings tävling som avslutning på det hela. En kul grej trots att vi är långt ifrån klara för tävling. Det jag lär mig har jag sedan möjlighet att föra över på de andra hundarna vid träning.

Nu när löpen snart är avklarade för den här gången kommer vi att kunna åka ut till klubben och träna igen. Det ser jag verkligen fram emot.

Ska skärpa mig och börja fota igen också så det kan komma in lite nya bilder.

GLAD SOMMAR , håller tummarna för fint väder .

sol4

 

 

11/5

Några turbulenta veckor verkar gå mot sitt slut. 3 av hundarna har varit sjuka varav 1 mycket dålig. Allt började efter en inomhusträning, nu kan jag inte säga bestämt att de blev smittade av något men det ligger nära till hands att tro det. Arissa blev sjuk och 3 dagar senare hade hon så svåra magsmärtor att det blev akut till Strömsholm. /När hon ligger i smärtor och lägger tassen på mitt ben och ser mig i ögonen med plågad blick brister mitt hjärta.)

På Strömsholm kunde de inte hitta något, alla värden förutom ett något förändrat bukspottkörtel värde var bra, likaså röntgen. Vi skickades hem med morfin, som hon blev ännu sämre av. Efter att provat med all form av skonkost som hon kräktes upp efter 2 tim så vände det äntligen med mycket små portioner av Hills ad varannan timme. 

Sen började Argus och Ginza med samma symptom, smärtor och kolik känningar, för Argus vände det snabbt men med Ginza har det varit som med Arissa, smärtor och kolikkänningar som när de släppte övergick i att hon inte fick behålla maten mer än 2 tim. Nu har det äntligen börjat vända med mycket små portioner flera gånger om dan. Förhoppningsvis är det över nu.

Det som gör mig övertygad av att de smittats av något är att ingen av hundarna någonsin varit sjuka, och Ginza är i morgon 8 år. Arissa var dålig förra hösten men det berodde mer på att hon var skendräktig och inte ätit på 10 dagar. 

De senaste veckorna har jag städat spyor, tvättat allt, och sovit minimalt eftersom de spytt på nätterna också. Nu hoppas jag att 3 mardrömsveckor äntligen är över. Börjar bli lite nojig och går runt och lyfter på läppar och känner på magar, Esa har med nöd och näppe klarat sig från läpp lyft och mag klämmningar. 

 

 

31/1 2016

Verkar som om jag får ta tag i det här igen, det är länge sedan något skrivits här.

Det har inte varit några stora nyheter på hemmafronten, hundarna mår bra och vi tränar lite Rallylydnad och momentträning inne just nu. 

Den som tar sig snabbt genom klasserna är Marie Andersson och Akila som förra året rusade genom både Nybörjar - och Fortsättnings klassen i Rallylydnad och redan i år har en Godkänd runda i Avancerad klass, de hinner även tävla i Lydnadsklass 1, jag är mycket imponerad och stolt över deras prestationer och samarbete och det ska bli roligt att följa dem i år också.

 

Tankarna på hur/om jag ska gå vidare med kenneln har tagit fart igen, och funderingarna på att köpa in en ny tikvalp till framtiden. Nu börjar mina "småttingar" bli stora (4 år i år) och Ginza går in på sitt 8:e år. Argus och Arissa blir 6 år i år. Trots att det varit mycket unga hundar i samma ålder så är jag glad och stolt över att ha lyckats med att få  dem alla till trevliga, sociala vuxna individer.

Jag kommer att börja leta valp, och även om det tar ett tag så finns förhoppningarna på att kenneln kan komma igång igen så småning om.

 

 

 

 

 

24/4  2015  1 år av saknad !

I dag är det 1 år sedan vi åkte till Strömsholm med Karat för ett som vi trodde relativt enkelt ingrepp och sedan kom hem med ett tomt koppel. Trots att han var sjuk sedan flera år blev det en chock när det väl händer. 

För mig var han det jag ser och önskar av en "riktig" gårdshund, han hade stark motor, integritet och var vänligheten själv. Det var ingen "dussinhund" där allt var enkelt, ibland var viljornas kamp hård, en utmaning och precis som jag vill ha en hund. Han var min bästa vän och lämnade djupa spår i mitt hjärta.

Vissa hundar lämnar sådana spår, under de snart 30 år av mitt vuxna liv med hund har jag haft 2 sådana, jag har självklart älskat alla mina hundar och älskar dem jag har i dag men dessa 2 hundar hade något extra. Den 1:a var min schäfer Birkelands Errol som gick bort för 18 år sedan, det tog 2 år innan jag skaffade hund igen efter det. Han var en omplacerings hund som kom till mig då han var 16 månader, och en STOR utmaning, han var som Karat , hade integritet, stark motor, och egen vilja.

Den 2:a var Karat.  Dessa 2 hundar hade det där extra.

De var mina vänner och kommer alltid att leva kvar i hjärtat.

 Saknar dig ! Vi älskade dig så!

Woppers Days of Gold - morfar2

Karat

 

ErrolBirkeland Errol

bild tagen 1994

hart8

 

25/1  2015

Nu blir det hårdare tag med bantning för några stackars hundar. Efter borstning och kloklippningen i dag så vägde och mätte vi hundarna.

Arissa är 4 år och 4 mån. Mh. 34 cm och vikt på 8,1 kg. Hon är lagom i hull trots viss skendräktighet.

Argus är 4 år och 4 mån. Mh. 35 cm och vikt på 8,6 kg. Han känns bra i hull trots kastreringen och har inte gått upp något.

Ginza är 6 år och 8 mån. Mh. 33 cm, och vikt på 8,6 kg. Hon är Tjock och ska ner till 8,1 kg i alla fall. Tilläggas ska att hon är skendräktig och har t.o.m lite mjölk. Där blir det bantning.

Bonzette är 2,5 år  Mh. 34 cm och vikt på 8,6 kg. Även hon är skendräktig med lite mjölk men ska ner till 8,2 kg. BANTNING !! Bonzette har en grövre benstomme och är av en kraftigare typ men så mycket som nu ska hon ändå inte väga.

Beila är 2,5 år  Mh, 31,5 cm och vikt på 6 kg. Hon ser bra ut i kroppen och har inget extra hull som måste bort.

Bellona 2,5 år  Mh 34 cm och vikt på 7,3 kg Hon är fin i kroppen trots att hon också löpt samtidigt som Ginza.

Vad matte väger är hemligt men hon ska tyvärr också ner i vikt och för att vara ärlig så är det mycket enklare att banta hundarna än sig själv.

 

Har även börjat titta på utställningar, troligen blir det Beila som anmäls till Västerås. Sedan avvaktar jag med planerna tills det är klart vilka domare det blir. Tänker ställa i Kolbäck men vet inte vem, planerar även för Avesta beroende på hur de är i löp då. 

 

Närmast är det träning som gäller, först hemma och sedan på Fagersta BK. 

 

Något annat som jag verkligen ser fram enot är Akilas debuttävling i Rallylydnad, hon tävlar i Fagersta den 7 februari. Gissa om jag kommer att bänka mig där med kamera och vara hejarklack. Ska bli jätte kul.

 

hund

 

 

 

6/12  2014

Hela sommaren har gått utan att jag skrivit i dagboken. Det har varit båda glädje och sorg. Nu när julen närmar sig med stormsteg måste jag i alla fall skriva ner några rader.

Beslutet att lägga ner kenneln tills vidare är definitivt nu, jag har lagt alla planer på vidare avel efter de linjer jag har i dag på hyllan. Eftersom jag dessutom inte kan tänka mig att placera om mina hundar för att starta på nytt så får avelsplanerna ligga på is. Mina hundar är min familj, mina vänner och mitt ansvar och vi har många fina år tillsammans framför oss som inte har med just uppfödning att göra.

För tillfället har 3 av tjejerna äntligen synkat ihop sig och haft sina löp samtidigt. De är klara nu och det är bara Beila och Bonzette kvar.

Den lilla snön som kommit ( knappt så det pudrar marken) gjorde hundarna överlyckliga, nu längtar vi verkligen efter MER SNÖ.  

Pudersnö, sol, någon minusgrad och lyckliga hundar, visst är det något att se fram emot!

 

 

 

26/4

De senaste dagarna har varit smärtsamma,fyllda av sorg men även av tacksamhet, förundran och glädje. Att kunna känna allt samtidigt är både förbryllande och en tröst.

Min älskade "lilleman" Karat, att du inte längre finns kvar gör så ont, det sliter sönder oss. Samtidigt så känner jag en lättnad över att du inte längre mår dåligt.

Tacksamhet över de år vi fick som jag aldrig skulle velat vara utan, du var för mig  det en gårdshund ska vara. Du hade en enorm "motor", du var vänlig, stolt och stark. Jag är tacksam över de barn och barnbarn du gav, jag kan se dig i de hundar vi har kvar.

Jag känner förundran över hur vänliga alla varit som verkligen brytt sig och beklagat sorgen.

Och jag känner en stor glädje över de friska, fina hundar vi  har kvar, du är grunden för alla hundar vi har. Jag känner även glädje över minnena du gett.

Jag ska bevara minnet av Karat som han var då han var frisk och i "sin glans dagar"

 

solig sista januari 2013 014

Min "lilleman"

Här vilar en varelse
som ägde skönhet utan övermod
styrka utan vildsinthet
människans alla dygder utan hennes laster.
Detta vore meningslöst smicker skrivet över mänsklig aska
men blott ett rättvist minne av Karat
en hund född på Woppers kennel den 28 oktober 2005
och död på Strömsholm den 24 april 2014
Han var min vän, han vilar här
 
 
 Tack Dandenell för att du skickade de orden.